10
/September
1:54

BRUNCHIN’

General,Travels

Hej ♡ Imorse mötte jag upp Rami och Julian för att starta dagen på Dudley’s, de landade i New York igår så nice att få hänga lite här innan jag flyger tillbaka imorgon kväll. Så mycket kärlek till dem två. Jag och Sania planerade förresten från början att åka vidare härifrån till Miami i några dar, men det var ju tur att det inte blev så tillslut med tanke på stormen…hur som helst, jag tryckte i mig granola och ett bananbröd på Dudley’s som var magi. Inte testat det stället tidigare! Efteråt drog vi en vintage-runda och plåtade. Puss!

_______________________________________________

Translation: Hey ♡ This morning I met up with Rami and Julian to start the day at Dudley’s, they landed in New York yesterday so I’m happy to get at least some time to hangout here before I’m going back to Sweden tomorrow night. I got so much love for these two. And btw Sania and I were planning to go to Miami for a few days at first, but now when reading about the storm I’m glad we didn’t book anything…anyhow, I had granola and a banana bread that was magic. Haven’t tried Dudley’s before! Afterwards we went for some vintage shopping and did some shooting. xx

27
/August
15:08

BLOPPIS 28/8!

General

 

 

Hörni!! Kom förbi och tipsa dina vänner om att fynda godbitar ur min, Hanna & Sanias garderober imorgon 28/8 mellan kl 17-21 på A House i Stockholm! Jag stor och rensar för fullt i detta nu…om inte annat blir det garanterat gött AW-häng imorgon. Hoppas att vi ses ♡♡

_

5
/August
23:45

170805.

General
lisa olsson gardinlugg lugg fringe bangs

God kväll från Italien och en liten update på luggfronten, haha. Blev så nöjd hos Marre nu sist när vi klippte lite mer markerat och fick den där rufsiga, lekfulla looken! Nu kan jag t.o.m. nästan dra fram den till en hellugg och ändå bli av med den när jag har det uppsatt. Dagen idag har gått i samma spår som igår, plåtat från tidig morgon till sen kväll. Vi båda har varit så övertrötta bitvis att vi tillslut skrattar åt exakt allt, såsom svettchocken efter 350 trappsteg i 35 graders värme. Positano ger gratis träning åtminstone. Nu har vi precis gått igenom lite material (eller ja, det vi kan se resultat på nu eftersom vi i princip bara plåtat analogt – spännande spännande!) och nu ska jag stänga ihop datorn och få lite sömn.

Vill bara få med här också att jag är så himla glad och tacksam över hur fina och kloka ni är, det var skönt att skriva lite mer öppet om känslor i ett par inlägg ner så jag kanske vågar göra det mer när ni var så tillmötesgående. So long ♡

___________________________________________________

Translation: Good evening from Italy and a little update on the bangs, haha! Really like the result after I visited Marre before I came here when we aimed for a bit shorter and messy/playful look. Today we’ve been shooting all day again until we were so tired that we laughed at basically everything and anything. For example the real sweaty moment after 350 stair steps in 35°. Positano truly gives a free workout at least. Now we’ve just went through some material (oh well, what we can see the result from since we’ve mostly just shot on film – exciting!) and I’ll shut down the computer to get some sleep. Just want to tell here how happy and thankful I am to see how kind and wise you are, it felt good to write a bit more open about feelings a few posts below so maybe that’s something I dare to do more ahead. So long ♡

2
/August
22:29

170802

General

Även om jag tycker att jag är personlig på mitt egna sätt i bloggen så skriver jag ju oftast inte fullt så mycket om känslor. Mer ingående menar jag. Men jag har haft någon slags tom och skör känsla inombords den här veckan, sedan jag kom tillbaka till Stockholm efter semesterveckorna på Gotland och ute på landet nere i sommarstugan. Jag fick vara nära Tim varje dag där, liksom mina föräldrar och min syster och vi har verkligen haft det så himla bra. Jag har känt mig genuint lycklig och tacksam över att de är så fina och bäst rakt igenom. Så egentligen har jag ingenting att vara ledsen för? Men att säga hejdå till Tim som är bortrest på jobb nu i ett par veckor och därefter min familj efter all kvalitétstid med alla samlade, för att komma hem till en tom lägenhet kändes nog just därför jobbigare än vanligt. Jag har visserligen aldrig tyckt om avsked överlag och verkar bli mer sällskapssjuk med åren, men jag tror kanske att kontrasten blev extra stor den här gången. Kan ni känna igen känslan? Man vill ju bara alltid kunna ha det så där, även om det är en naiv önskan. Att alltid få vara omringad av de personer man älskar mest på platserna som betyder allra mest för en. För att sen inte längre kunna styra hur mycket eller lite man får vara ifrån varandra. Låt oss kalla det någon slags post-semester-dipp, haha? Så de senaste dagarna har nog bara varit lite röriga och svaga med mycket tankar om allt och ingenting i huvudet. Men så är jag ju en känslomänniska också som gärna känner åt alla håll och kanter. Därför ska det faktiskt bli extra skönt och pepp att åka till Italien tidigt imorgon bitti för att teama upp med Amanda och enbart fokusera på jobbet att skapa en jäkla massa kreativt content. Det blir fint! Over and out ♡

______________________________________________________

Translation: Even if I think that I’m personal in my own way on the blog I usually don’t write that much about feelings. I mean more in detail. But I’ve felt a little empty and sad inside this week, since I came back to Stockholm after our weeks of vacation on Gotland and on the countryside at the summer house. I got the chance to be close to Tim everyday, just like my parents and sister and we’ve really had such a great time. I’ve felt genuinely happy and thankful to have them around and that they’re the best. So in fact I don’t really have anything to feel sad about. But to say goodbye to Tim who’s away on work for a couple two weeks and then to my family after all quality time with everyone gathered, to come home to an empty apartment felt harder than usual. Although I haven’t been a fan of saying goodbye overall, I just think that maybe the contrast was so big this time. Can you recognize that feeling? You just wish that you could always have it like that even if it’s a naive thought. To be surrounded with the people you love the most everyday on the places that means the most to you, and then suddenly you can’t control how much or little you’ll be away from each other anymore. Let’s call it some kind of post-vacation-emptiness-feelings, haha? So my last days has been a little messy and weak with a lot of thoughts about everything and nothing in my head. And therefore it actually feels extra nice to go to Italy tomorrow to team up with Amanda and just focus on the job to create a lot of creative content. Over and out ♡